Foto: Vidar Nordli-Mathisen/Unsplash

Sekelskiftesdrömmar eller praktiskt boende i 70-talsvilla?

Letar du efter ett hus som har sekelskiftets charm med kakelugn och stuckatur eller en modern villa med låga driftskostnader? Vi betalar visserligen mer för sekelskiftesvillor men alla fastighetsårgångar har sina för- och nackdelar. Vi har gjort en arkitektonisk resa från 1800-talets trävillor med punschveranda till 2000-talets miljömärkta ekohus.

Drömmen om att äga ett sekelskifteshus i trä och fruktträdgård lever vidare bland bostadsköpare. Men du får betala upp rätt rejält för en villa i nationalromantik eller renässans för att kunna leva drömmen. En sekelskiftesvilla i Stockholm som är byggd runt år 1900 kostar 3 miljoner kronor mer än en villa från 1970 enligt Boolis siffror. Det är rätt olika prislappar med andra ord. Turligt nog finns det kvar sekelskifteshus som är välbevarade och unika och som inte drabbats av tidigare ägares renoveringshysteri. Det räcker att nämna generösa takhöjder, stuckatur och kakelugnar för att få fantasin i rullning. Vid förra sekelskiftet skulle bostaden gärna uppfattas som spatiös och luxuös med herrum och boiserier. Men speciellt lättskötta hus var de inte. Allt som oftast var köken och badrummen småskaliga medan sällskapsrummen och matsalen var väl tilltagna storleksmässigt. Smart planlösning var inte något som dåtidens arkitekter verkade bekymra sig över. Att värma upp rum som har takhöjder på 2 meter var inte heller en enkel match utan en kakelugn eller annan eldstad krävdes i varje rum. Det vi idag kallar för komfortvärme är inte något som man löser enkelt i ett sekelskifteshus. Precis som i Stockholm är sekelskifteshusen i Göteborg dyrast i jämförelse med hus från andra tidsepoker. Boolis siffror visar att villor från sent 1800-tal kostar ungefär 7 miljoner kronor mer än en modern villa från 2000-talet.

Att betrakta det svenska fastighetsbeståndet är intressant av flera orsaker. Vi kan på det sättet notera hur samhällsutvecklingen påverkar arkitekturen och hur uppfattningen av smak och stil förändras över årtiondena. Även om sekelskifteshusen tillhör den byggnadsårgång som är dyrast visar Boolis statistik att prisskillnaderna inte alltid är iögonfallande stora. I Malmöregionen jämnas prisbilden ut på grund av den stora efterfrågan på villor av yngre årgångar. Under 20-talet gjorde arkitekturstilen funkis, eller funktionalismen sitt intåg i Sverige. Arkitekter som Ivar Tengbom och Sven Markelius ritade hus med rena ytor. Den sirliga och överdådiga sekelskiftesstilen kändes plötsligt omodern med sina övermöblerade hem och dekorerade fasader. Funkishusen fick vita och släta fasader och huskropparna följde strikta kubiska former. Nu ville människor leva i ljusa hem som var praktiska med större kök och badrum. Men funkis är inte bara raka linjer. Arkitekterna lade stor vikt vid detaljer som trappor, fönster och trappräcken som tack och lov ofta fått vara kvar trots renoveringsiver. På grund av sin popularitet kan ett funkishus idag säljas för flera miljoner kronor.

Villor som är daterade från 60- och 70-talen har ofta ett rätt oförtjänt dåligt rykte. Kanske beror det på att tankarna dras åt villamattor, trista gillestugor och plastmaterial. Men de här årgångarna erbjuder ett smart boende som går att uppgradera till modern standard. De är ofta välplanerade och konstruerades med ambitionen att hushålla med naturresurser. En stor del av fastighetsbeståndet byggdes under och efter energikrisen i början på 70-talet, och det märks tydligt genom små rumsytor och mindre fönster för att begränsa uppvärmningskostnader och kallras. Ett hus av en yngre årgång kan ofta innebära en klok investering med en prislapp som inte havererar privatekonomin.

Det moderna och nybyggda fastighetsbeståndet från 2000-talet är egentligen inte dumt alls. Här utnyttjas varje kvadratmeter optimalt och de öppna planlösningarna ger nya inredningsmöjligheter. Allt som påminner om 1800-talets pigkammare, prång och serveringsgångar är bortrationaliserade. Det är viktigt ur ett hushållsekonomiskt perspektiv att noga granska de årliga driftskostnaderna. Energiförbrukningen för en nybyggd villa är betydligt lägre än för äldre hus eftersom moderna isoleringstekniker med täta väggar och treglasfönster håller värmen kvar inne i huset. I ett nyare hus slipper du med andra ord att elda för kråkorna och leva med ett ständigt vinddrag. Att miljöcertifiera nybyggda hus blir alltmer vanligt och är något som köpare efterfrågar. Idag finns ekohus och passivhus som kräver minimal energiåtgång. Återvinning och hållbart hanterande av naturresurser har blivit en naturlig del av dagens bostadsbyggande. Äldre hus må ha sin unika charm men nya tider kräver andra bostadslösningar. Dagens köpare verkar redan ha anpassat sig till de striktare amorteringskraven. Framtida bostadspolitiska åtgärder kommer att påverka vilka årgångar som kommer att stiga i både pris och attraktionskraft.